Snygga hudtoner i dina bilder

Egen vitbalansinställning

Egen vitbalansinställning

En vanlig fråga jag brukar få är hur man får fina färger i sina bilder trots att man fotograferar inomhus i gulaktigt ljus. Problemet brukar vara att hudtoner kan bli både för gula, för röda eller gröna beroende på hur ljuset ser ut i lokalen och hur din kamera tolkar färgerna.

Allt ljus har en färg

Först lite bakgrundsinformation: Den inställning i kameran som styr färgerna är framför allt vitbalansinställningen. Vitbalansen är en mått på vilken färg som ljuset har. Allt ljus har nämligen en färg även om vi inte alltid tänker på det – glödlampor ger ett gulaktigt sken, stearinljus är orange-aktigt, lysrör kan vara gulgröna och lågenerilampor kan ge en gulton med magenta (rödrosa). Ofärgade led-lampor, blixt och normalt dagsljus brukar man säga ger ett neutralt ljus, dvs ljuset innehåller ingen speciell färg.

När man ställer in sin kamera på vitbalans Auto försöker kameran själv mäta färgen på ljuset i bilden och sedan kompensera för det så att det stämmer med vår hjärnas och ögonens uppfattning om färg. Det är nämligen så att om vi t.ex. kliver in i ett vitt rum med ilsket gula lampor så uppfattar vi först rummet som gulaktigt, men efter en stund har vi vant oss och uppfattar rummet och ljuset som ganska vitt och neutralt.

Exempel på vitbalansinställningar på kameran

Exempel på vitbalansinställningar på kameran

Kameran är opartisk

Men det gör inte kameran. Kameran ser vad den ser! Ett rum upplyst med gulaktigt sken resulterar i en gulaktig bild. Men har du automatisk vitbalans inställd så försöker kameran ta bort en del gult i bilden så att den bättre ska stämma med vår egen uppfattning om motivets färg.

Som vanligt när teknik ska försöka tolka människors upplevelser kan det bli fel ibland. När vi fotograferar inomhus är det mer regel än undantag att bilderna får en lite felaktig färgton. Det här brukar främst drabba hudtoner. Vi människor är väldigt känsliga vad gäller att bedöma hudtoner. Om färgen på en bil är felaktig reagerar vi inte, men om kinden och pannan på en människa får t.ex. grönaktiga toner så ser bilden sjuk ut i färgerna.

Automatisk vitbalans

Automatisk vitbalans

Bilden ovan är vad kameran presterade när vitbalansen var inställd på auto. Som du ser har hudtonen blivit väldigt varm (gulorange) och det har även drabbat den vita väggen bakom. Men att den vita väggen blir lite varm i tonen stör inte, det är hudtonen man eventuellt reagerar på.

Fyra lösningar

Så, vad gör vi? Det finns främst fyra sätt att ta kontroll över färgerna:

  1. Ändra vitbalansinställningen på kameran från Auto till något annat läge, t.ex. Glödlampa/Volfram eller Lysrör.
  2. Om din kamera tillåter kan du ställa in Kelvin-talet själv, dvs den enhet som används för vitbalansen. Ex: 3500˚ Kelvin innebär att kameran tar bort en hel del gult. Ett lägre värde rensar ännu mer gult medan högre värden bevarar gult.
  3. Mäta vitbalansen genom att fotografera ett vitt papper i samma ljus, och sedan låta kameran analysera vilken färg det vita papperet fick. Om det vita papperet t.ex. blev kraftigt gulaktigt kommer kameran därefter att rensa lika mycket gult ifrån alla bilder du framöver fotograferar.
  4. Fotografera i råformat och ställa vitbalansen i efterhand, via Photoshop.

Fördelen med lösning 1 är att den är enkel. Du växlar mellan främst Auto, Glödlampa eller Lysrör och får olika färgeffekter. Nackdelen är att den ger väldigt grova korrigeringar. Se denna jämförelse:

Jämförelse mellan Automatisk vitbalans, Lysrör och Glödlampa/Volfram

Jämförelse mellan Automatisk vitbalans, Lysrör och Glödlampa/Volfram

Ingen av bilderna ovan är riktigt bra, men det är också ett knepigt ljus i lokalen jag fotograferade. Hela rummet får lite dagsljus från fönster medan modellen står ganska nära en taklampa med lågenergilampa i. Det är långt ifrån ett optimalt ljus, men jag visar bilden då det samtidigt är en ganska vanlig situation på t.ex. event – man får göra det bästa man kan av det ljus som finns.

Lösning 2 och 3 kan prestera mycket bra resultat men problemet med 2:an är att du måste lita på din kameras display för att bedöma om färgerna blev bra, vilket sällan är att rekommendera. Och lösning 3 kan ge för neutrala resultat – i en inomhusbild vill man gärna ha kvar lite värme och gulton för att det ska kännas normalt. Detta kan man kompensera för med nya kamerainställningar men det är för komplicerat och dessutom som att gå över ån efter vatten när vi har den perfekta lösningen framför näsan: råformat.

Och vinnaren är …

Lösning 4 med råformat är helt klart att föredra om det är viktigt för dig att kunna styra färgerna i dina bilder. Genom att fotografera i råformat kan du i efterhand välja exakt hur mycket gult/blått eller magenta/grönt som ska finnas i bilden. När du öppnar en råbild i t.ex. Photoshop dyker bl.a. dessa reglage upp:

Vitbalansinställningar i Photoshop

Vitbalansinställningar i Photoshop

Genom att dra i de två reglagen kan du skräddarsy färgbalansen i din bild med mycket hög precision.

Så här valde jag att ställa färgerna i min exempelbild:

Inställningar för den bildversion jag själv valde ut.

Inställningar för den bildversion jag själv valde ut.

Och om vi nu jämför den bild som kameran tog med automatisk vitbalans, och den version som jag själv ordnade via råbilden så ser det ut så här:

Jämförelse Automatisk vitbalans vs Egen inställning via råformatet

Jämförelse Automatisk vitbalans vs Egen inställning via råformatet

Som du ser lät jag lite av den varma tonen från takbelysningen ligga kvar, men det är förstås även en smaksak hur man föredrar färgerna i sina bilder.

Poängen är att om du vill ha maximal färgkontroll och skapa perfekta hudtoner så är det råformatet du ska använda.

Om du laddat hem min app Fotokurs 1 så lär det knappast vara en nyhet för dig att jag rekommenderar råformat och där förklarar jag även lite mer kring just råformatets fördelar (och nackdelar).

– Men om jag fotograferar i råformat och ändrar vitbalansen i efterhand, spelar det då ingen som helst roll vilken vitbalansinställning jag har på kameran?

– Nej, det spelar ingen roll. En råbild innebär att kameran alltid registrerar motivet såsom det ser ut. Vitbalansinställningen är bara en parameter som råkonverterare såsom Photoshop sedan använder för att ta fram tolkningar/versioner av råbilden.

– Så även om min bild ser ut att ha ett jättestort färgfel på kamerans display så spelar det ingen roll så länge man fotograferar i råformat?

– Sant! Det blir absolut 0% kvalitetsförlust om du fixar vitbalansfelet i efterhand.

– Är råformatet meningen med livet?

– Svårt att säga, men en del vill hävda det.

 

Fotografera porträtt i dagsljus

Hur fotograferar man fina porträtt i starkt solljus? Jag tänkte ge tips på en teknik som jag använde nyligen.

Vad är problemet?

Om man inte är van att tänka på ljus utifrån ett fotografiskt perspektiv är det lätt att tro att det är perfekt att fotografera mitt på dagen när solen lyser starkt. Men det finns flera problem med det.

  • När ljuset är som starkast blir kontrasten mellan ljust och mörkt väldigt stor, dvs skuggor blir helt svarta (underexponerade) istället för att innehålla nyanser av färger och det är lätt att ljusa partier i bilden blir helt vita (överexponerade).
  • Direkt solljus skapar hårda skuggor som inte är speciellt vackra. Man brukar kunna se kolsvarta skuggor under hakan eller från näsan.
  • Starkt ljus gör att personerna du fotograferar kisar. Det kan ibland vara det största problemet, även om man lyckas lösa de två andra problemen.

Du kan se i bilden på dockan vad jag menar. Dockan träffas av ljus direkt från solen. Notera de skarpa skuggorna och att bilden består nästan enbart av ljusa och väldigt mörka områden.

Docka fotograferad i direkt solljus

Docka fotograferad vid fönster, i direkt solljus

Kundcase

En fredag i mars skulle jag fotografera medarbetarna på Urban Utveckling i Gamla Stan vid 14-tiden. Platsen och tillfället var valt med tanke på att de hade en företagskonferens den dagen och alltså var samlade.

Jag hade hoppats på att vädret skulle vara mulet så att ljuset skulle vara mindre kontrastrikt och samtidigt ge mjuka diffusa skuggor. Men istället var det strålande solsken vilket förmodligen alla utom jag uppskattade.

Innan jag träffade kunden ägnade jag tid åt att gå runt i Gamla Stan och leta miljöer som kunde passa att fotografera porträtten. Jag tog några testbilder som jag visade för kunden och tillsammans bestämde vi att bilderna skulle tas vid vattnet med Södermalm och byggnader som bakgrund, vilket passar företagets inriktning.

Det innebar alltså att bilderna skulle tas utomhus i fullt solljus. Men jag hade förstås planerat för det och tagit med mig en stor diffusionsskärm. Det är som ett stort tyg som släpper igenom delar av ljuset, uppsatt på en flexibel stålram som man kan hålla i. Det innebär att två saker händer med ljuset:

  • Ljuset blir svagare. Det minskar kontrasten i ljuset vilket passar bra för porträtt, men det innebär också att personen inte behöver kisa, eller åtminstone klarar att hålla ögonen ”normalöppna” under en kort stund medan bilderna tas.
  • Skärmen blir den nya ljuskällan istället för solen. Vad jag menar med det kommer jag blogga om längre fram, men resultatet blir att skuggorna blir diffusa och mjuka, istället för hårda och ”tuschtecknade” som jag brukar jämföra det med.

Medarbetarna på företaget turades om att hålla den stora diffusionsskärmen så att den skyddade personen som skulle fotograferas från direkt solljus.

Här kan du se exempel på några av bilderna som jag fotograferade:

Porträttbilder med diffusionsskärm

Porträttbilder med diffusionsskärm

Det som karakteriserar bilderna är både det mjuka ljuset och förstås ett kort skärpedjup. Objektivet som användes var ett 85 mm objektiv med bländare 3,2 på fullformatskamera.

Gruppbild

När personbilderna var fotograferade var det dags för gruppbild. Jag provade först en gruppbild på samma plats även om jag misstänkte att platsen inte skulle fungera. I gruppbilden kunde jag inte använda någon diffusionskärm och nu ser du problemen med direkt solljus igen: hårda skuggor och hård kontrast.

Gruppbild i direkt solljus

Gruppbild i direkt solljus

Dessutom var kompositionen inte den bästa, så vi gick vidare och tog gruppbilder även på två andra platser som jag hade sett ut innan och där inget direkt solljus fanns. Denna bild valdes slutligen ut:

Gruppbild i indirekt ljus

Gruppbild i indirekt ljus

Som du ser är ljuskaraktären en helt annan – mjukt och fint ljus och kontrasten mellan mörkt och ljust är heller inte lika hård. Som en bonus fick bilden en helt annan färgkaraktär på grund av omgivningens fasader och det indirekta ljuset.

Summering

Så en diffusionskärm kan alltså vara ett fantastiskt hjälpmedel för porträtt utomhus, förutsatt att du kan få hjälp att hålla i den.

Jag passar på att även visa hur dockan ser ut om jag använder diffusionsskärm, så ser du skillnaderna tydligt. Samtidigt ser du själva diffusionsskärmen och hur jag placerat den. Ungefär samma placering användes för de enskilda porträttbilderna ovan.

Jämförelse mellan direkt solljus och indirekt solljus (via diffusionsskärm)

Jämförelse mellan direkt solljus och indirekt solljus (via diffusionsskärm)

Att skillnaden mellan bilderna på dockan endast har att göra med diffusionsskärmen kan vara svårt att först tänka sig. Men skillnaden i bilderna beror bara på hur jag tagit kontroll över och styrt dagsljuset, inte på att jag ändrat någon inställning i kameran.

Diffusionsskärmar finns i olika storlekar och ska du endast fotografera t.ex. ansikten så behöver du inte en så stor skärm. Å andra sidan är de smidiga att packa ihop, de tar bara 1/4 av platsen när man ”snurrat ihop” dem, och de väger inte så mycket.

Vill du se flera bilder från samma fototillfälle kan du besöka Urban Utvecklings sajt.

Det går lika bra med selleri

Om du inte har diffusionsskärm kan du få samma effekt med vita lakan, men de är förstås krångligare att hålla i. Men själva principen handlar bara om att se till att den du fotograferar inte träffas av direkt solljus, utan att ljuset först får passera någon form av större tyg.

Detta sätt att arbeta med dagsljus passar utmärkt även för andra typer av motiv, inte minst matfotografi.

Vilka kameror ger kort skärpedjup?

Om man gillar kort skärpedjup, dvs en skarp förgrund och suddig bakgrund – vilka kameror bör man då välja?

Jag resonerar en hel del kring detta i min Fotokurs 1-app men tänkte komplettera med flera bildexempel och resonemang här.

Porträtt med kort skärpedjup

Porträtt med kort skärpedjup

Bildsensorns påverkan på skärpedjupet

En avgörande skillnad för skärpedjupet är storleken på bildsensorn. Hur ljusstarkt objektivet är har också stor påverkan, vilket jag återkommer till.

Trenderna kring kompaktkameror är att bildsensorerna blir allt större och större. Det är toppen, för det ger förutsättningar för både ökad ljuskänslighet (bra när man fotograferar i svagt ljus) och kortare skärpedjup.

Jämförelse mellan storleken på vanliga bildsensorer

Jämförelse mellan storleken på vanliga bildsensorer

Så frågan är, hur stor behöver bildsensorn vara för att ge ett kort skärpedjup?

Well … det är inte helt lätt att svara på för skärpedjupet beror även på hur nära ditt motiv du står och brännvidden (inzoomningen). Du kan alltså skapa ett kortare skärpedjup genom att zooma in eller gå närmre, vilket gör att t.ex. makrobilder nästan alltid får ett kort skärpedjup – där kan det istället vara svårt att få ett långt skärpedjup.

Men om vi tittar på en ganska vanlig porträttsituation och har som idé att personen du fotograferar ska vara skarp, men bakgrunden ska bli sådär skönt diffus … hur påverkar då mitt kameraval, dvs storleken på bildsensorn, utseendet i mina bilder?

Jämförelse: porträttfoto

När jag fotograferade bilderna för jämförelsen i Fotokurs 1-appen använde jag samma inställningar för alla kameror. Då samtliga kameror hade zoomobjektiv försökte jag ställa in brännvidden (zoom-läget) så exakt som möjligt, men det skiljer lite grann och i efterbearbetningen har jag dessutom varit tvungen att beskära bilderna något. Inget som dock påverkar denna test nämnvärt, den skillnad du ser i bilderna stämmer med vad du kan förvänta dig i verkligheten.

Alla kameror var inställda på bländare 2,8 och en brännvidd som för samtliga kameror motsvarade ca 40 mm. Slutartiden och ISO-talet fick kamerorna själva välja (påverkar ej skärpedjupet).

Notera att en del kameror och deras objektiv går att ställa in med större bländare (dvs lägre bländarvärde än 2,8). Det gör att rent praktiskt kan du få lite eller mycket kortare skärpedjup, beroende på vilket objektiv du har på kameran. Se exempel på detta längst ner.

Men så här ser porträttbilden ifrån Fotokurs 1-appen ut fotograferad med olika kameror:

Kompaktkamera med 1/1,7” bildsensor (Olympus XZ-2)

Kompaktkamera med 1/1,7” bildsensor (Olympus XZ-2)

Systemkamera med Four Thirds 4/3 bildsensor (Panasonic DMC-GX7)

Systemkamera med Four Thirds 4/3 bildsensor (Panasonic DMC-GX7)

Systemkamera med APS-C bildsensor (Canon EOS 700D)

Systemkamera med APS-C bildsensor (Canon EOS 700D)

Systemkamera med fullformat/småbildsformat bildsensor (Canon EOS 5D mark II)

Systemkamera med fullformat/småbildsformat bildsensor (Canon EOS 5D mark II)

Klicka gärna på bilderna för att se dem större. Om du tittar via en liten skärm, t.ex. mobil, kommer du inte uppleva några stora skillnader, men om du har möjlighet att ta upp bilderna på en stor skärm så syns tydliga skillnader.

Och skillnaderna som du ser i bakgrunden har alltså bara att göra med bildsensorernas storlek, inte på objektiv eller något annat.

Kontenta

Så var blir kontentan? Inget är nytt under solen – en liten sensor ger längre skärpedjup (mer skärpa i djupled) än större sensorer. Detta kan förstås vara både en för- och en nackdel … om man gillar bilder där allt är skarpt även i djupled fungerar kameror med små sensorer utmärkt. Men vill du kunna experimentera med skärpedjupet och välja när du vill ha långt eller kort skärpedjup så kommer du få svårt med en vanlig kompaktkamera.

Det finns kompaktkameror med både APS-C och fullformatssensorer, men hur ”kompakta” de är tål att diskuteras. Så även prislappen.

Men som jag nämnde beror ett kort skärpedjup inte bara på bländare och brännvidden (inzoomningen), det enklast sättet att få ett kortare skärpedjup är att gå närmre ditt motiv. Men det är ju inte alltid man kan eller vill det – om jag vill ta en porträttbild som denna OCH jag vill att bakgrunden ska vara så suddig som möjligt då är det bara två faktorer som gäller: stor bildsensor i kameran och ljusstarkt objektiv som möjliggör låga bländarvärden (2,8 eller lägre).

Vad händer om vi använder ett ljusstarkt objektiv?

I min test ovan har jag låtit alla inställningar som påverkar skärpedjupet vara lika mellan bilderna, men i praktiken kan man ju även byta objektiv på systemkameror. Med ett ljusstarkt objektiv som kan ställas in på låga bländarvärden blir skillnaden väldigt tydlig, vilket jag också visade i Fotokurs 1-appen. Här kommer bilden igen:

Till vänster: Mobilkamera iPhone 5 med 1/3,2” bildsensor. Till höger: Systemkamera Canon 5D mark II med fullformatssensor och 50 mm objektiv med bländarvärde inställt på 1,4

Till vänster: Mobilkamera iPhone 5 med 1/3,2” bildsensor. Till höger: Systemkamera Canon 5D mark II med fullformatssensor och 50 mm objektiv med bländarvärde inställt på 1,4

Hamburgerbilden är inte den vackraste bild jag tagit men den visar i alla fall tydligt skillnaderna och vad en stor bildsensor kombinerat med ljusstarkt objektiv kan åstadkomma.

Så … om du likt mig själv gillar att experimentera med kort skärpedjup så vet du nu vad som gäller. Stora bildsensorer (och ljusstarka objektiv) regerar!

Tyvärr innebär det att priset, vikten och storleken på kameran åker upp. Men kan du stå ut med det har du ett fantastiskt verktyg i dina händer.

Tips kring kamerastativ

Solen skiner idag … åtminstone i Stockholm. Man blir riktigt sugen på att röra sig ut med kameran även om grönskan inte riktigt kommit igång ännu.

Ett hett tips för dig som gillar att fotografera utomhus är att ha med någon form av stativ, framför allt om du fotograferar när ljuset är lite svagare (gryning/solnedgång) vilket oftast är att rekommendera på grund av de vackra färgerna och det mjukare ljuset. Eller om du vill fotografera t.ex. vattendrag med långa slutartider, som i denna bild:

Fotograferad under 6 sekunder.

Vattenfall, 6 sek

I filmen ovan ger jag tips kring vad man kan tänka på inför köp av stativ. Framför allt handlar tipsen om stativ för stillbildsfotografi, men jag kunde inte låta bli att kommentera lite kring filmstativ också.

Filmen blev lite längre och pratigare än vad jag tänkt, men jag hoppas den kan ge matnyttig information.

Bl.a. dessa ämnen tas upp:

1 – Vridlås eller vinge/klaff?
2 – Stativhuvud
3 – Snabbfäste
4 – Centrumpelare
5 – Krok
6 – Vikt
7 – Värmande material på benen
8 – Arbetshöjd

… och en del annat. Mycket nöje!

Välkommen!

Fotokurs 1 och Fotokurs 2

Kul att du hittat till den här bloggen där jag kommer skriva om mina tankar kring fotografi, film, digital redigering, branschen … ja, det mesta som har att göra med stillbild eller rörlig bild.

I skrivande stund är jag mest glad över att äntligen kommit i mål med ett stort projekt: att ta fram appar som utbildar i fotografi.

Det har varit ett långt och händelserikt projekt, något jag lär återkomma till, men nu finns de två första apparna för iPhone, iPad och iPod touch att hämta från App Store. Android-versioner kommer senare under våren.

Jag har länge haft tankar kring att ta fram någon form av filmbaserad utbildning, men det var först när jag undersökte möjligheterna att göra det i app-form som det mesta föll på plats.

Inte minst ser jag det som ett spännande pedagogiskt experiment – kommer folk uppskatta att få kvalificerad utbildning via så små enheter som mobiltelefoner? Film, och framför allt pedagogiska filmer brukar ju annars göra sig bättre ju större och tydligare man ser dem. (Å andra sidan har jag sett många avsnitt Breaking Bad på tunnelbanan.)

Men samtidigt är det lilla skärmformatet väldigt spännande och något som kittlade mitt intresse … smartphones har ju de flesta med sig i stort sett dygnet runt. Tanken på att ge en riktigt vass utbildning (förhoppningsvis!) i en enhet man alltid har med sig känns väldigt spännande. Så fort du använder din system- eller kompaktkamera har du alltid tillgång till hjälp.

Jag gillar den tanken, och hoppas att ni också ska gilla den. I så fall törs jag utlova mycket kul framöver.

Apparna heter alltså ”Fotokurs 1: Tips inför kameraköp” och ”Fotokurs 2: Styr ljuset och skärpan i dina bilder”. Den första appen, som är gratis, ger tips inför kameraköp samtidigt som du lär dig en del bra begrepp som du har nytta inför nästa app. I Fotokurs 2-appen får du sedan bl.a. lära dig styra ljuset (exponeringen) i dina bilder och skärpan.

Fotokurs 2-appen säljs fram till och med 31 mars för introduktionspris 95 kr (-25%) och innehåller över en timme film och drygt 100 bildexempel.

Fotokurs 1 på App Store (0 kr)

Fotokurs 2 på App Store (95 kr t.o.m. 31 mars)

Jag är väldigt nyfiken på vad ni tycker om apparna. Ge gärna feedback på www.facebook.se/fotokurs.se

På återskrivande,
Petter